Nu flyttar jag till blogg.se! Gå in dit å tryck på prenumerera-knappen, eller bookmarka eller vad ni nu föredrar, thänx!

Jag håller på att göra en ny bloggdesign på blogg.se – här är en sneak peek:

 I varjefall. Jag hade True Blood som inspiration när jag gjorde headern. Den blev faktiskt ganska Louisiana Vampiresque av sig, om jag får säga det själv. Resten av bloggdesignen är dock icke klar än. Så får vi se om jag flyttar över hela bloggen dit senare.

Nu är jag så jävla yr av alla taggar och klamrar och skit så att jag måste gå och sova. G’natt.

Hon har precis bytt avdelning, och från att ha varit en av de äldsta i gruppen är hon nu en av de yngsta. Och jag tror att hon blev lite chockad över att hon inte är den största, kaxigaste och starkaste längre. Så har hon ju blivit storasyster också, och även om hon inte är elak mot Ville så tycker hon nog att han är jättejobbig. Jag/vi kan inte ge henne full uppmärksamhet hela tiden. Mamma kan inte göra det nu älskling, för jag måste mata/byta/trösta Ville. Så ungefär låter det. Och jag kan förstå att hon tycker att det är skittråkigt.

Och jag tycker det är så svårt. Det här med att ”balansera” båda ungarna samtidigt, alltså. :-(

Jag känner mig helt handfallen när det kommer till dagis, för jag känner att jag vill ha henne hemma de dagar hon är mammig. Hon visar ju tydligt att hon behöver det! Men vad kommer dagis tycka om det? Typ att hon inte ”kommer in i gruppen ordentligt” om hon ska komma som hon vill? De flesta dagar vill hon ju gå, det är väldigt sällan hon säger att hon inte vill.

Igår tog jag hem henne igen efter att jag hade försökt att lämna av henne, men idag lämnade jag henne gråtandes på frökens inrådan. Och jag behöver väl inte ens säga vad som kändes helt förjävligt att göra…

Nej, jag ska prata lite mer med hennes fröken om det här när jag hämtar i eftermiddag.

/ångestmamma

Oj, jag måste kissa som ett jävla djur!! *sätter sig på toa* Kom igen nurå! *plink* Va? En droppe?  *sviiid*

Tre minuter senare.

Oj, jag måste kissa som ett jävla djur!! *sätter sig på toa* Kom igen nurå! *plink* Va? En droppe? *sviiid*

Tre minuter senare.

Oj, jag måste kissa som ett jävla djur!! Ja, ni fattar. Jag hade ingen tranbärsjuice hemma, men jag drack litervis av vatten med citronjuice i. Det läre väl funka lika bra? Om inte bättre? För det är väl massa tillsatt socker i tranbärsjuicen på affärn?

Nu ska vi till äckel-McDonken.

Jag hade gått och väntat hela dagen på att få springa ner till affären och köpa en burk. Jag var förväntansfull och fnittrig som ett barn när jag skred in på affären. Jag öppnar frysen. SLUT?? SLUT!!

Besvikelsen var ett faktum. Som en käftsmäll. En hård en.

Jag synade de andra alternativen. Letade efter ett substitut. Ingen Half Baked fanns heller. Började svettas, och i ren desperation slet jag åt mig en burk Cheesecake Brownie, betalade, och sprang hem. Det skulle jag inte ha gjort, för den smakade äckelpäckel. Och när jag sorgsen ställde in burken i frysen, kom jag på att jag inte hade nån chokladkaka hemma to mend my wounds. Smack! En till käftsmäll.

Sensmoralen i denna anekdot är: In case of disappointment, NEVER run out of chocolate.

Ja, jag har målat dit röda prickar. Jag gillar att jaga upp mig själv.

Vilket får mig att tänka på alla spädbarn som vägras de antikroppar som modersmjölken ger, p.g.a att deras mödrar inte vill amma dem av helt absurda anledningar. Men det orkar jag inte tjata om igen just nu.

Nu sover hon sött. Allt verkar bra.

Men jag fick fortfarande ångest. För att han såg så gammal ut. Fan.

Synd bara att man är fattig som en kyrkråtta den här månaden. Eller det är väl skitbra från karlns synvinkel. Fast det betyder iofs bara att jag har extra mycket tid på mig att bestämma mig vilka jag tycker mest om! Moahahahahahahaaaaa! Waldorfiga boots med stickat – eller kick-ass-armykängor med liten klack?